• 02 apr

Det är kallt ute – på alla sätt. Min kropp känns fastfrusen när jag försöker springa – det går tungt kan jag konstatera.  Det är redan början av april och jag har nog aldrig sett så mycket is eller snö tidigare så här sent på året!

Min plan var att jag i slutet av mars skulle vara redo för 45 km i Ursvik. Det var jag inte. När tävlingsdagen kom kände jag mig väldigt ofärdig. Det har inte blivit så många mil som jag ville – det har kommit en hel del emellan dessvärre.. Vi har en familjemedlem som är svårt sjuk i cancer och vi vet inte hur länge hon är med oss. Sånt påverkar träningslust och nattsömn. Att jag dessutom är inne i en våg av svett- och frysattacker på  nätterna gör inte det hela bättre.

Mitt knä har dessutom börjat stöka igen. Ursvik Extreme är en krävande bana men jag har varit där och gjort den tidigare. Då kändes allt ok det första varvet och sen började  kroppen kännas på varv 2 och varv 3 fick jag släpa runt kroppen med huvudet. I år började knäet att kännas redan under varv 1 och jag fick jobba järnet på att ta mig runt varv 2. Ett tredje varv fanns inte på kartan.

Min blivande swimrunpartner Nina däremot krigade på och slutförde det tredje varvet. Hon var galet stark med tanke på att hon hade varit sjuk bara några veckor innan! Och det var där som tvivlet började gro..

Tvivlet på om jag verkligen kan vara en bra partner på Utö Swimrun. Banan är på totalt 42 km med 5 km simning. När vi väl är där ska vi springa 37 km sammanlagt. Och nu grejade jag precis 30 km – där de sista kilometrarna gick i ultrarapid.. Hur gör jag nu? Jag vill ju inte förstöra Ninas lopp. Hon är stark och kommer att kunna prestera bra där.  Min största rädsla är att bli en börda istället för en tillgång. Samtidigt som jag verkligen vill göra loppet (trots att chanserna för vidrigt kallt vatten är stora) behöver jag ändå sätta mitt eget ego åt sidan. För det är inte juste att inte kasta in handduken i tid så att hon kan hitta en ersättare för mig. Men jag kanske inte behöver det om jag styrketränar ordentligt och får till träningen bättre framöver?

Ååå – det är inte lätt att veta hur jag ska göra! Får ta en ordentlig funderare i veckan och försöka komma till beslut snart! Fortsättning följer..