Har ju tidigare skrivit om mitt knä och det stök jag haft där. Nu kan jag i alla fall meddela att jag tog tag i det och kontaktade Husläkarmottagningen där jag efter läkarbesöket blev remitterad till röntgen. Läkaren kunde vid en yttre besiktning konstatera att knäet har en bra stabilitet (väldigt bra) men att jag givetvis behöver träna upp styrkan i musklerna runt knäet för att avlasta det. Sen ville han avvakta med mer råd tills dess att resultatet från röntgen kom tillbaka. Om det inte var något synligt där skulle de inte höra av sig.
Två veckor efter läkarbesöket (hade inte hört något därifrån)besökte jag även Idrottskadespecialisterna på Kungsholmen. Eftersom läkaren inte återkommit till mig ville jag ändå kolla upp knäet hos en fysioterapeut också för att få lite konkreta råd på vilken typ av träning som jag bör göra. Är just nu inne i en runstreak då jag springer mellan 2-5 km varje dag. Har gjort detta tidigare och min erfarenhet är att det brukar funka bra att springa kortare sträckor dagligen när man har en mindre skada. Idag är det förresten dag 18 och det blev en kortare sträcka på 2,5 km när jag var på väg till jobbet!
Resultatet av undersökningen hos ISP var att man konstaterade att det antagligen var en överbelastningsskada på knäet. Vilket kändes väldigt troligt eftersom mitt besvär kom just efter några längre sträckor. Men det var också en god prognos – rehabba under tre månader och sen ska besvären vara borta! Med god marginal till Utö Swimrun med andra ord och det är ju ändå det viktigaste!
Löpträningen behövde jag inte heller ställa in helt! Kortare sträckor var helt ok så länge knäet inte smärtade. Underbart!! Det märkliga är att jag har inte speciellt ont när jag springer utan det blir ont efteråt. Så det gäller att inte bli för ivrig..
När skador kommer så är jag alltid tacksam att jag inte bara håller på med en sorts träning! Den stora fördelen med simning är ju att den avlastar kroppen men att man ändå får sin konditionsträning!
Under den senaste veckan har det blivit ännu mer simning! Det inleddes den 13e november med ett Red mist-pass för Anna då jag fick ihop 3800 meter på ca 90 minuter. Väldigt bra och stärkande pass – använde paddlar sammanlagt 1 000 meter. Sen var det ordinarie Master-pass på onsdagen (också med Anna) och sen simning med Race and Shine på torsdagkvällen! Kan ju säga att sista fartökningen den kvällen i 50-metersbanan gjorde mina armar helt stumma.. Skitjobbigt men oj vad nöjd jag kände mig sen!
Nu är det ny vecka och ikväll är det dags igen! Bara för att höja ribban lite så körde Anna på igår med 4*200 (bruten serie) där vi fick kötta på så snabbt vi kunde i bassängen. Trots att jag vilat med simningen sen veckan innan så blev armarna trötta snabbt och den sista 200-hundringen (som skulle varit den snabbaste) blev den långsammaste i serien. Det bara inte ville sig helt enkelt..men jag är otroligt nöjd med att min långsamma tid på 200 meter ändå. Jag menar 3 minuter 47 sekunder är 13 sekunder bättre än bara för 4 månader sen! Går inte att känna sig missnöjd över det helt enkelt!
I helgen blir det mer simning med läxa på lördag! Nu gäller det att bygga bra armar som orkar paddla på även när tröttheten sätter in..
Oj vilken bra motivation det är att ha ett lopp så där tidigt på säsongen! Det hjälper faktiskt mot svackorna som kan inträffa i denna mörka tid..
05 augusti 2018
02 maj 2018
02 april 2018
Powered By Impressive Business WordPress Theme